Igår bodde vi på ett traditionellt Ryokan i Arima lite utanför Osaka.
Där hade jag planerat in en dag av lyx 😀
Efter lite bökig bussresa (trångt på bussen med vårt bagage och resan tog en stund, inga sittplatser etc) kom vi fram till Arima Station. Jag hade fått instruktioner att ringa när vi kommit dit, ett samtal på knackig engelska (deras, inte min) och de var påväg för att hämta upp oss. 5 minuter senare hoppar det ur en mycket välklädd japan ur en sött liten minivan och rycker vårt bagage, jag försökte ta ena själv men det gick absolut inte.

fiayakuta
Fia i sin gula yakuta Close

Efter en mycket kort bilresa är vi framme. Där möter två nya välklädda japaner upp oss, de har lila klädnader. Vi blir eskorterade till receptionen medans de bär våra väskor.
Fia får nu välja ut den Yukata hon ska bära, de har ett tjugotal olika färg och mönsterkombinationer. Det blir en gul med rosa band.
Sen bär det iväg mot rummet och det visar sig att hissen leder direkt till vårat rum, enda rummet på fjärde våningen!
Rummet är väldigt traditionellt med risväggar, tatamimattor osv. Rummet är nog större än alla våra andra rum tillsammans 😀

Vi blir serverade te på rummet av en jättegullig japanska som gjorde sitt bästa för att förklara allt på engelska. Gick ganska bra.
Den kvinnliga Yukatan var något mer avancerad än min och vi fick ta till lite hjälp från den gulliga japanskan 😀
Efter vi klätt upp oss i våra Yukatas går vi med små steg (i samurajsockor och trätofflor) ner till restaurangen.
Där får vi ett eget rum och förrätten är redan framplockad. Det bli en festmåltid med traditionell japansk mat. Sashimi, inlagda grönsaker, ris, misosoppa, fisk i femtielva olika versioner. Sen kommer de in med varmrätten. Tempura, friterade grönsaker, räkor, fisk och nåt annat mystiskt. Kocken komer in i rummet och tillagar åt oss bredvid bordet.
Redan nu var vi mätta, men det var bara början. De fortsatte att komma in med mer mat, shabu-shabu (fondue) mer fisk och fisksoppa, bläckfisk, ål, små grönsaksrätter, rotfrukter, sötpotatis etc.
Allt är placerat i olika små skålar och fat, vi hade säkert ett tjogotal på bordet i alla färger och former. Sen blev det efterrätt också 😀
Vi gick som Charlie Chaplin tillbaka till rummet.
En hel del saker var umm… udda men jag var ganska duktig och smakade nästan allt 😉

guldbad
Guldfärgat vatten, hälsosamma mineraler eller bara rost? Close

När vi kommer upp på rummet har de bäddat åt oss på golvet med futoner (japanska madrasser). Vi plockade ut lite sake ur mini-baren och njöt av vårat egna “onsen” bad, som stod utomhus, på en av våra två uteplatser. Vattnet var guldfärgat av alla mineraler och kom varmt direkt ur berget.

Efter en mycket god natts sömn var det ner i restaurangen för en lika upplevelserik frukost, också serverad vid eget bord i eget rum. Jag har inte bemästrat lotusställningen än så benen värker efter man suttit vid de låga borden en stund men jag löste det genom at skifta ställning ofta 😀

Efter en fantastisk dag/natt på vårat Ryokan skulle vi vidare till Kyoto, jag frågde vid utcheckningen efter bästa vägen till Kyoto och fick jättebra vägledning. Engelskan var dålig men det ordnade sig då “våran gulliga japanska” ritade bilder åt oss istället, hon ritade tåg, skrev stationsnamn och hur lång varje tågresa var i minuter och vart vi skulle byta.

kyotostation
Kyoto Station Close

När vi kom fram i Kyoto spöregnade det. Vi tåg taxi till hotellet istället för att promenera 15 minuter i regnet med stora väskor. Vi får gång på gång uppleva hur hjälpsamma japanerna är, vi hade inte någon adress till hotellet utan pekade på våran karta var vi ville. Vi hittade hotellentrén på andra sidan gatan och taxichaffisen gjorde en regelvidrig u-sväng rakt över en trafikerad gata och körde nästan in i entrén, bara för at vi skulle kunna kliva direkt in i hotellet och inte bli så blöta när vi klev ur taxin. Världsklass.