Så sitter vi återigen på rummet efter en lång dag. (Det regnade hela dagen, men trots det så var det fruktansvärt varmt).
Till frukost åts currynudlar och ris, ja det är mystiskt att äta ris till nudlar, men jag har lärt mig att uppskatta riset i japan.
Vi har varit i kitchen ware town, som är en lång gata där de bara säljer köksprylar. Trodde aldrig gatan skulle ta slut när vi väl gått en bit in på den, och längs trottoarerna spelas en kort jingel i dansbandsstuk “Kappa-Bashi” som tydligen är namnet på gatan (eller området, eller köksprylarna, det är lite oklart). Så när vi kommit så långt på gatan att vi har lessnat så känns det inte särskillt värt att gå hela vägen tillbaka, så vi irrar bort oss i något som liknar bostadsområden. Med min suveräna intuition (och lite hjälp från gps’en) så hittar vi till Tokyo Metro, tunnelbanan.
Därefter går vi runt i en gigantisk leksaksbutik i Ueno, och shoppar souvenirer en stund. 6-7 våningar med olika teman på varje våning. Jag förstår att ni är avundsjuka.
Shibuya, som är ändhållplatsen på vår tunnelbanelinje fast åt andra hållet, var vårt nästa resmål.
Allt är mest som en suddig neonblinkande dimma därifrån, men slutligen kom vi hem med åtskilliga kassar, oändligt mycket fattigare och mätta i magen av någonting som jag gillade hemskt mycket men som Björn inte verkade så imponerad av.
Någon slags stark tofu i soja och grönsaker, väldigt hett.
Vi bestämde oss för att testa japanska bakelser, Björn fick en stor brun sockerkaka med en ekorre på. Den innehöll någon slags smet som smakade oboy, och den var tydligen väldigt värd.
Jag fick en liten rosa klump. Som hette mushi cream, med smak av sakura (som efter vad jag har förstått betyder blomma, och ja det är mycket konstigt att äta ett bakverk som smakar blomma). Föreställ dig seg slemmig mandelmassa med fettfri kall glass innuti. Ett tag funderade jag på om det var en slags tvål jag hade fått.
Det tredje bakverket vi testade vill jag inte ens kommentera. Kan nöja mig med att tala om att de hade mosat en potatis, blandat med ägg och kylt en stund.
Fia och Björn, HEJ!
Vad mycket ni hunnit med på så få dagar och dessutom underhåller oss som är kvar hemma. Tack för rolig och intressant läsning med bilder. Kul med nya matvanor … och att ni vågar vara nyfikna. Caféet (bakelsestället?) med de stora kaffekopparna är helt underbart.
Allt gott!
Kram//MAM.
Bild på den berömda tvåhandsposen av Fia! :p Sakura är förresten “cherry-blossom” (google för mer). Så antagligen hette bakverket så för att den var rosa?
Blomma är “hana”.
Besserwisser out :p
Måste ju för er skull erkänna att jag också tittar in på er blogg dagligen. Bakelserna kan jag vara utan, men alla leksaker….
Räknar iskallt med belöning för att jag utan att ni bett om det vattnar era växter.
Ni har inga, jag vet! Men det är tanken som räknas.
Tre personer har under en väldigt kort period talat om för mig att sakura är körsbärsblomma och hana är vanlig blomma. Ha!
Hej ja tycker att det är väldigt kul och ser med spänning på att vakna och ta del av er resa. Jag tror att efter några dagar så kommer ni båda att ha era favoriter vad det gäller maten. Kram