… och det är en väldig omställning för två nördar som oss.
Jag har som vanligt druckit för lite, så jag däckade i sängen efter festivalen, och Björn hade svårt att få liv i mig igen.
Just det, vi var på en jättestor dragkampsfestival idag, den höll på i flera timmar, i het fuktig luft, så det var väldigt skönt när det började regna.

bentofia
Alger, ris och diverse rotfrukter och mer alger Close
bentobjorn
Jättefina omslag och lådor Close

På flygplatsen åt vi bentolådor! Jag åt risrullar och Björn åt en massa smårätter med grönsaker och ris.
När vi klev av tåget från flygplatsen Naha på Okinawa, frågade vi efter vägen till vårt hotell, och fick hjälp att finna den av två öbor. Efter vi blivit av med bagaget gick vi och åt lunch alla fyra. Jag beställde två rätter för jag var så hungrig. Nudlar med grönsaker och omelette med korv, fast på japanskt vis.
Björn åt en hel fisk med grönsaker till. Han verkade väldigt nöjd.
Som han själv säger “det här var det näst bästa jag har ätit här efter mcdonalds”. Skäms Björn!
Till det drack vi iskalla mango/guava-juicer.

karatepojke
Haaiia! Close

Efter lunchen gick vi till andra sidan av stan där flera tusen människor var samlade för den årliga dragkampen.
De hade uppvisningar och bankade på trummor och bjällror och snurrade och skakade stora bambupålar dekorerade upptill tills det snurrade i huvudet.

onawafolksaml
De kämpar hårt Close

Så började dragkampen, med ett hemskt stort rep kanske en meter i diameter.
Alla som ville fick delta, vilket var i stort sätt hela publiken, flera tusen.
Östra biten av vägen mot västra. Det var med all sannorlikhet deras största väg vi höll till på.

reppose
Seger! Close

Vi stod på västra sidan, och det såg mörkt ut ett tag, men så började folk koordinera bättre och vi drog hem segern!

Efteråt tog folk fram knivar och lootade repet för att få med sig en souvenir

repflicka
Små och stora tog små och stora bitar av repet med sig hem Close

Vi avslutade dagen med en buffé där man fick grilla sin egen mat. Det var trevligt, och stämningen här på Okinawa är helt annorlunda än i Tokyo. Man hörde nästan aldrig någon prata högt i stan, här är det tvärtom. Folk verkar ledigare här också.